Måste man låta som en brunstig tjur?
Idag har jag minst sagt varit aktiv! Tog med hund och barn på en fyra kilometers promenad imorse, hade först tänkt ta den långa sträckan, men redan i första uppförsbacken så kände jag att det tog emot i kroppen. Jag var och slog en hink på golfklubben igår och då aktiverade jag muskler i kroppen som legat i sömnläge nu under vintern, det känns ganska väl idag kan jag säga. Hur som helst så lät jag inte träningsvärken stoppa mig, så fort vi kom hem så gjorde vi oss i ordning och drog till gymmet.
Jag körde ett ganska tufft pass, om jag får säga det själv, men det var nog inte i närheten av det pass gubben bredvid mig körde. Han kanske var i sjuttioårsåldern och han körde på hårt med tunga vikter och snabba rep, men herregud vad han stönade och flåsade! Jag blev helt slut bara av att lyssna på honom! Jag försöker att inte låta när jag tränar, fast det kanske man ska? Jag tycker ju inte att det är så trevligt att låta som en brunstig tjur. Fast det kanske bara är jag? Hur som helst var mitt pass tungt, men jag tog mig igenom det och efteråt kändes det jäkligt bra. Sådär bra så att man liksom blir peppad av sig själv. Typ så.
På eftermiddagen blev det lite fix och don med odlingen hemma och jag kunde konstatera att växthuset håller värmen jäkligt bra! Sen lagade jag en kanonmiddag och efteråt var alla mätta och belåtna. Jag har med andra ord haft en bra dag! Nu ska jag försöka läsa lite i min inte allt för roliga kurslitteratur och sen är det bara att försöka sova, imorgon får vi gäster och då är målet att orka vara uppe lite längre än till åtta...
