När jag får ett sådant här mail i min inkorg, ja då blir jag väldigt glad att min älskling inte börjat förskolan än. Vi har valt att ha honom hemma tills han är minst tre, innan det ser jag inget behov av att lämna bort honom på dagarna. Jag vill att han ska kunna prata ordentligt och göra sig förstådd, så att han kan berätta vad som hänt och vad han har gjort under dagen. Jag vill att han ska vara blöjfri, så att han slipper stå med en bajsblöja på en lekplats i flera timmar och inte kunna berätta det för någon. Jag vill också att han ska ha ett eget utbyte av förskolan och vänner, det ska inte bara underlätta min vardag att jag får några barnfria timmar.
Det är ganska många i vårt umgänge som har reagerat på att han inte går på förskolan. Det har till och med varit vissa som hävdat att vi skadar honom genom att inte ha honom på förskolan under dagarna, men hur vi skulle göra detta kan jag verkligen inte förstå. Jag började själv inte dagis förrän jag var tre och då ville jag inte ens vara där, det var först när jag var fem år som jag tyckte att det var riktigt kul att gå dit. Jag har inte blivit förstörd eller skadad av att inte ha börjat förskolan tidigt, så varför skulle Vildo bli det?
Jag och Vildo är ute mycket på dagarna, vi bygger lego, ritar, läser, sjunger och går på museer. Vi hittar på massor tillsammans och så länge som jag kan kombinera min skola och min tid hemma med Vildo, tycker jag att han ska få vara hemma med mig. Bara för att förskolan är någonting som passar vissa barn och familjer, så behöver det inte passa alla. Jag säger inte till andra familjer att de skadar sina barn genom att ha dem på förskolan, vad är det som ger dem rätten att döma min familjs val att inte ha Vildo på förskola?
Den enda negativa följden som varit av att jag inte gick på förskola som liten var att jag aldrig fick några barnsjukdomar, jag fick dem i vuxen ålder när jag blev extramamma till Jesse istället. Att ha en konstant småbarnsförkylning i fyra år var visserligen ingen höjdare, men jag är villig att riskera att Vildo får uppleva samma sak den dagen han blir pappa...